Mediaarkivet

Långnäs idrottsplats i Bollnäs är en idrottsarena, som många idrottsintresserade säkert har minnen från, som aktiv, ledare eller åskådare. Redan 1905 började arbetena så smått med att färdigställa en idrottsplats för i första hand friidrott, eller allmän idrott som det hette på den tiden. Samma år hade Bollnäs GIF av Hälsinglands idrottsförbund fått i uppdrag att anordna distriktets första DM-tävling i allmän idrott, en tävling som avgjordes på Nyhedsplanen, som låg i närheten av gamla sjukhuset. Tävlingen avgjordes 24 september och vid samma tillfälle höll det nybildade Hälsinglands idrottsförbund sitt första förbundsmöte. Första förbundsordföranden B A:sson Onsell vann för övrigt längdhoppet på 5,49.

Men den idrottsplatsen höll inte alls måttet och vid Bollnäs GIF:s årsmöte 19 december 1905 anslogs 500 kronor till en fond för en idrottsplan. 1906, samma år som Bollnäs GIF i sin första bandymatch någonsin slog Söderhamns IF med 6-2, påbörjades arbetet så smått med den nya idrottsplatsen på Långnäs. Vid ett möte på hösten samma år beslutades att hyra "den af Herr Nordén egande, yttersta udden på Långnäs". Innan året var till ända hade en då fullt tidsenlig plan med måtten 50x100 meter iordningställts och en 100-metersbana som friidrottarna fick idka löpning på. Ett större anslag från Centralföreningen för idrottens främjande gjorde det sedan möjligt för Bollnäs GIF att köpa in idrottsplatsen på Långnäs och efter en upprustning 1915 ansågs Långnäs vara Hälsinglands främsta idrottsarena.

Friidrottarna var länge ensamma om att husera på Långnäs IP och Bollnäs GIF nådde tidigt stora framgångar under 1900-talets första decennier. Den allra största talangen som uppfostrats inom Bollnäs GIF är Erik Byhlén, som lämnade Bollnäs GIF för SIK Hellas 1924, samma år som han senare blev OS-medaljör i stafett. Han tog sedan medalj även på 800 meter 1928 och vann bland annat fem landskampssegrar under sin karriär. Bland de viktigaste milstolparna i Bollnäs GIF:s historia var Amerikaspelen 24 juli 1938. Över 4000 åskådare hade letat sig till Långnäs föra tt se många av dåtidens världsstjärnor. Även under 50-talets arrangerades friidrottsgalor med såväl svensk som internationell elit i startfältet. Bollnäs GIF kunde ta saken i egna händer och lägga ner mycket jobb då det behövdes. Efter storjobben 1906 och runt 1915 var det dags igen under arbetslöshetstiden på 1930-talet. Då ställde många giffare upp och byggde ut Långnäs IP med en gräsplan för fotboll och uppfräschning av de befintliga banorna för friidrott.

1933 invigdes den nyanlagda fotbollsplanen och 2500 personer såg invigningsmatchen mot Sandvikens IF, som vann med 3-0. Ännu fler, 3857, fanns på plats 1957 och såg ett Bollnäs, förstärkt med Gunnar Gren, slå Degerfors slocknade stjärnor med bland andra bröderna Bertil och Gunnar Nordahl i laget. Aston Villas besök året efter, 1958, blev en besvikelse. Engelska ligalaget lockade bara 1742 åskådare och matchen gick med kännbar förlust. Sedan blev Långnäs hemmaplan för Bollnäsfotbollen ändra fram till och med 1980. Men 1981 var det dags även för fotbollen att göra sällskap med friidrotten och flytta ut sin verksamhet till den nya anläggningen vid Sävstaås. Men Långnäs blev inte helt tömt på fotboll. Bollnäs GIF:s många ungdomslag behövde flera planer än Svästaås att samsas om och därför har ungdomsmatcher spelats på Långnäs ända fram till senare år. Då hade bandyn redan lämnat Långnäs för sin nya arena på Sävstaås. Det var säsongen 1973-74 som det steget togs.

Bollnäs GIF spelade, i likhet med de flesta klubbar på den tiden, sina matcher på sjöis. Det var också på Björk(tjära)tjärn som Bollnäs GIF för första gången tog sig upp till allsvenskan efter att ha besegrat Kronobergs SK med 2-0. Trettondagen 1932 spelades Hälsinglands första allsvenska bandymatch och den spelades på Långnäs. Bollnäs tog emot AIK och vann överraskande, för att inte säga sensationellt, med 2-1 inför 2300 åskådare. Ännu fler var det på Långnäs 31 januari 1954 då Västanfors IF kom på besök. 6126 betalande - ett rekord som stod sig tiden ut på långnäs. Dagens gällande publikrekord för bollnäsbandyn är från de heta derbyna mot Edsbyn - men på Sävstaås. Handboll har också spelats på Långnäs. Bollnäs GIF hade damlag igång under ett par decennier under den tid handbollen var en sommarsport och spelades utomhus. Idag, efter idrottshallarnas tillkomst, har handbollen flyttat in under tak och blivit en vintersport. Isracing är en annan sport som förekommit på Långnäs. Bland annat i mitten av 60-talet då en tävling kördes i närmare 30 minusgrader.

Ismakare på Långnäs vid tiden var Snoddas, presentation överflödig. Snoddas hade lyckats åstadkomma så bra is att landslagsledningen ville permanenta sitt träningsläger för till Bollnäs! En tävling, eller åtminstone en uppvisning, i casting lär också ha arrangerats på Långnäs gräsmatta någon gång i slutet av 50-talet då Amatörfiskeklubben Flugan försökte introducera sporten i Bollnäs. Säkert har även andra, idag bortglömda och inte så väl dokumenterade, idrotters utövats på Långnäs IP. Det är inte bara matcher och idrottstävlingar som ägt rum där. Evenemang som hundutställningar har också arrangerats där, inte heller att förglömma Hälsnigehambon, vars Bollnäsetapp dansades på Långnäs gräsmatta under flera decennier från starten i mitten av 60-talet. Dessutom var det kungligt besök på Långnäs IP 1954i samband med att kung Gustav VI Adolf besökte Bollnäs under sin Eriksgata.

Under fyra månader 1947 gjordes ännu en gedigen frivillig arbetsinsats på Långnäs. Det var matsalsbyggnaden vid flyktinglägret i Sunnerstaholm som monterades ned, fraktades till Långnäs och där byggdes upp på nytt. Bollnäs GIF fick därmed en egen lokal, Långnäshallen, med vaktmästarebostad, plats för prissamling och stora ytor för inomhusträning. Invigningen skedde den 30 november. Långnäshallen utnyttjades också till festligheter och möten. Plus en del annan verksamhet. Bland annatspelades Påskturneringen där under många år. Påskturneringen var under 50- och början av 60-talet en stor bordtennisturnering, som arrangerades av IK Kometen. Långnäshallen är riven och idag utgör den grunden för Bollnäs MK:s anläggning i Eriksnäsbo. Borta är också den stora träläktare som en gång fanns på Långnäs. Den förstördes vid en brand. Kvar på Långnäs IP idag finns bara minnen

Conny Forsell