Mediaarkivet

Han var en av Sveriges mest lovande juniorer i backhoppning - tills en knäskada satte stopp. Då gick han över till en karriär som ledare och domare, det sistnämnda på såväl nationell som internationell nivå. Den 31 januari avled Ingvar Hansson, 82 år gammal.

Backhoppningen gick som en röd tråd genom hans liv. Ingvar Hansson fastnade för sporten som mycket ung, men blev tvungen att sluta tidigt med den aktiva karriären när knäskadan kom. Han hann dock med att bli en av landets mest lovande juniorer och deltog bland annat vid SM-tävlingarna i Östersund 1954.

Men Ingvar Hansson släppte inte taget om idrotten. Han fortsatte som ledare och domare och fick så småningom döma internationella tävlingar i bland annat Finland, Norge och Schweiz. Även hemma i Sverige dömde han många blågula arrangemang. I över 50 år verkade han backhopparsammanhang och under alla år var han med och drev backhoppssektionen inom Bollnäs GIF, det som senare blev Bollnäs backhoppningsklubb. Ingvar Hansson tillhörde de som strävade efter en större backe vid Bolleberget. I januari 1988 invigdes där också en backe på 70 meter. Dessförinnan hade backhopparna sin tränings- och tävlingsverksamhet vid Hoberget och före det vid Rasslaberget, I boken "Bollnäs Gymnastik och Idrottsförening 100 år" , som utkom 1995, syns Ingvar Hansson på bild med Jonas Hansson och Lasse Hägglund inför den förestående rivningen av Rasslabacken 1949.

Ingvar Hansson var uppväxt på Åsen i Bollnäs. I samband med att han träffade och 1957 gifte sig med Viola Alfredsson från Sörbi, flyttade makarna till Torsberg. Ingvar hade egen bilverkstad i Bollnäs centrumm som han övertog efter sin far Albin Hansson och pappans bröder. Efter det jobbade han en period åt Tuppz innan han hyrde en verkstad på Gärdet. När den brann ner 1977 sökte sig Ingvar Hansson till Torsbergsgymnasiet som fordonslärare. Där blev han kvar till pensioneringen.

Ingvar Hansson hade ett stort intresse för motorer. Ett ännu större intresse var det för idrott i allmänhet och för backhoppning i synnerhet. Hans närmast anhöriga är makan Viola, en dotter och en son med respektive, barnbarn samt en syster.

(Urklippt från Ljusnan 2012-2013)