Mediaarkivet

93-åriga Gertrud Nilsson är bollnäsidrottens äldsta och mesta supporter. I varje fall då det gäller lagidrotterna bandy och fotboll. Mor Gertrud har följt Bollnäsgiffarnas matcher i bandy och fotboll många årtionden tillbaka i tiden. Hon har glatt sig åt deras framgångar och lidit med dem i motgångarna. Och än följer hon trots sin höga ålder pojkarnas kamp om poängen på de olika idrottsarenorna. Nu mer ser hon inte att själv läsa referaten, men flickorna på Hamrelund, där mor Gertrud nu bor, får efter varje match läsa och berätta för henne hur matcherna gått och vad som hänt på planen.

Krutgumma
Hon är en krutgumma som arbetat och slitit ont i hela sitt liv men som ingenting tycks ha bitit på. Hon har brutit lårbenshalsen och vid ett annat tillfälle brutit ett ben, men det har inte slagit ned himör och ambition. Och det har absolut inte rubbat hennes intresse för sport och idrott. Det har inte heller på minsta vis satt ned Gertruds goda humör. Hon har trots många gånger ogynnsamma betingelser ofta sjungit och trallat under arbete och bestyr. Hon har sjungit in visor på band och kan än i dag om andan faller på sjunga sig igenom en kärleksvisa på ett 20-tal verser. 

- Synd att Bollnäs inte kom till slutspel! tycker Gertrud Nilsson, 93.

Arbetade tidigt

Gertrud Nilsson är född i Böle, Hanebo men har bott större delen av sitt liv i Bollnäs där hon haft hushållsarbeten och allehanda sysslor. Gertrud fick börja arbeta så tidigt att hon inte ens fick tid över att delta i sina barndomskamraters lekar. Och sedan har arbete varit hennes melodi livet igenom, tungt och hårt arbete, för det mesta mot dålig betalning. Som anställd på Gästgivargården hade hon 1:50 om dagen och på den betalningen fick hon hålla sig maten. Mor Gertrud har ett ljust och glatt sinnelag och hon tycker om att höra och se det som är positivt och underhållande. Krig och elände tycker hon är ruskigt och vill helst inte höra talas om det.

Har det bra
- Men nu har jag det bra, summerar mor Gertrud, varmt och skönt, bra mat och god passning. Och flickorna som läser Ljusnans sportreferat, kommenterar och hjälper mig att "hänga med" Bollnäsgiffarnas agerande på bandybanor och fotbollsplaner och i övrigt skumma de lokala händelser som har intresse. Till sommaren, den 17 juni fyller jag 94 år. Är det inte höjden av elände! liksom ursäktar sig den gamla hedersgumman. Men visst var det väl synd att inte Bollnäs kom till slutspelet, det fattades ju endast ett futtigt mål, avslutar hon vårt samtal.

Nas.

1969